Idag behandlades frågan hur mycket näringsämnen som tas ut ur skogen vid en avverkning, jämförande uttag av enbart stam respektive hela trädet, med grenar och barr. Hur mycket som tillförs marken genom vittring och gödslingens effekt eller behovet av detta. Lösningen på all värdens problem verkar vara att det är bara att ösa ut lite gödsel, så löser sig det mesta.
Ibland kan jag som jägmästare tycka att skogsbruk känns lite skrämmande. Trakthyggesbruket som idag är det vanligaste systemet är faktiskt inte så väl beprövat som vi kanske går och önskar. Ett bestånds rotationsperiod i norra Sverige är längre än en mansålder. Enbart ett fåtal bestånd i Sverige har faktiskt varit med om en rotationsperiod, från avverkning till planering, gallring och så avverkning igen följt av återplantering. Denna cykel är sedan tänkt att upprepas om och om igen.
Hur är då den långsiktiga påverkan på skogarnas ekosystem av detta rätt så kraftiga sätt att bruka skogen? Ja, som jag förstått det så vet skogsbruket inte riktigt, utan kan bara göra kvalificerade gissningar som bygger på forskningsresultat och studier från andra länder där rotationsperioden är kortare. Dock så skiljer sig så otroligt mycket mellan andra länder och Sverige, ex berggrund och urladdning av näringsämnen att detta inte behöver stämma överens med effekten av skogsbruk i Sverige.
Så i det långa loppet... Vi avverkar skog och en kraftig utförsel av biomassa och bundna näringsämnen förs ut. pH i marken förändras vilket resulterar i en rad andra förändringar, bland annat förändrad vittring. Ny skog planteras, växer och avverkas. Näringsämnen förs ut igen. Marken blir således näringsfatttigare, om det nu inte är så att vittringen är större än urlakning av ämnen med vatten plus den mänskliga bortförseln av näringsämnen. Hur länge kan vi då fortsätta med ett lönsamt skogsbruk innan markerna börjar få så pass stor brist på något ämne(n) att det medför en kraftig reducerad produktion och kvalitet på skogen? Kommer vi tillslut tvingas vräka ut en massa gödsel över alla våra skogar för att ens kunna fortsätta med ett likadant skogsbruk som idag? Vad får detta för sekundära konsekvenser?
Jag ställde denna (obekväma?!) fråga till läraren idag på föreläsningen, utan något egentligt svar. Såklart att han inte skulle kunna ge mig ett absolut svar, men hans åsikter kunde vara kul att höra. Det kändes mest som att han ifrågasatte min fråga. Som sagt var, detta är mina tankar efter att ha bläddrat igenom ett par rapporter.
Kanske är trakthyggesskogsbruk riktigt lönsamt även i det långa loppet, men tänk om det slutar som med oljan. Vi säger opsidaysy, vad hände med vår jord, har vi förgiftat den och höjt medeltemperuren så mycket? Oops igen, oljan tog slut. Vid gör vi nu då?
Eller, slutar det med att hela Norrlands skogar i framtiden kommer bli riktigt magra och utgöra av till 99% av glesa tallhedar med lav i markskiktet. Kanske blir det då rennäringen som tågar ut som den slutliga vinnaren i konkurrensen om brukande av Norrlands gröna skogar.
Vem vet vad framtiden har i sitt sköte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.