tisdag 19 juni 2012




Tentan igår gick visst bra, 82 % rätt och jag känner mig nöjd. Dock så kunde jag ju allt sämre denna gången, eftersom jag glömmt hälften och inte hunnit plugga in det samtidigt som jag jobbar. 
Jag förstår ingenting av detta fenomen, mer än att jag tycker att ekologi är ett intressant ämne som jag visst kan. Oavsett jag får en 5a eller skriva om en tenta!

Nu kan jag arbeta på utan att behöva tänka på att vara i "levande" form på kvällen. Idag har jag träffat två planteringsbasar, som jag har uppföljningar på och vi gick igenom ett hygge som jag hade lite synpunkter på. Jag visade också vad vi på Sveaskog önskar vid val av planteringspunkter. Hur är det nu att vara tjej i skogsbruket, inte ens färdigexaminerad och så ska man visa betydligt äldre herrar än jag, som dessutom varit med länge i branchen, vad jag tänker och tycker och varför jag ev. underkänt hygget?
-Det är skitkul. Visst kan man få kämpa och stå på sig ibland. Står man inte på sig, så gör någon annan det. Lyckas man, så är det en riktigt härlig känsla av att dom faktiskt lyssnar på mig och tar lärdom av vad jag har att säga. Jag blir peppad!
Samtidigt som jag pratade och pekade på översiktskarta och inventeringsprotokollet, så inser jag dock att jag har målade naglar i två superrosa färger, varav en i sånt som spricker upp så det bildas ett kammo-mönster. Supercoolt, men tanken slog mig att den unga tjejen kanske verkar mindre trovärdig i skogsfrågor då. -Vad bryr jag mig? Jag behöver faktiskt det då jag är ute själv och svettas, slåss med mygg och klättrar över stock och sten och tänker virkesproduktion. Påminna mig själv om min feminina sida genom att jämt ha målade naglar. Dessutom så vet jag vad jag pratar om och hoppas på att kunna övertyga dom jag möter detta, med eller utan målade naglar.

Efter 12 riktiga tempotimmar med mycket gång ute i fält och i sällskap av enormt mycket mygg. I sol och ösregn om vartannat och ca 1 timma pappersarbete inne så känner jag mig rätt så färdig. Skoj, som var med mig idag och igår, har däckat på hallmattan utan att ens röra sin mat. Jag hade enormt gärna lagt mig brevid honom och sovit där, men det gick som inte. Tvätta, diska, laga mat, duscha, annat jobb som ska göras...tack gode gud för kaffet!
Jag kan i vilket fall konstatera änn en gång att mitt underbara hemställe Västerbotten ÄR riktigt vackert!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.