Arbetsledare

Julledigheten är över och jag har avverkat min första arbetsvecka för det nya året. Under våren arbetar jag ungefär halvtid som "vanlig" konsulent, och halvtid som arbetsledare på en av Skogsstyrelsens SAFT-arbetsplatser ("Skogsstyrelsen och ArbetsFörmedlingen Tillsammans").

SAFT-projektet är en del i Fas-3 programmet, som i sin tur är en slags sysselsättningsfas för långtidsarbetslösa och den sista delen i den jobb- och utvecklingsgaranti som finns. Det ska vara ett sätt för långtidsarbetslösa att känna sig behövd, ha någonstans att gå på dagarna, få en chans att utvecklas och utbildas, skapa nya meriter och finna gemenskap. Samtidigt som pågående arbetsuppgifter rullar på så finns det tid avsatt för att söka jobb. På så sätt ges dessa personer en lite större möjlighet att komma in på arbetsmarknaden igen. Projektet avslutas i slutet på april och hur framtiden ser ut då vet vi inte i dagsläget. 

Jag har inga tidigare erfarenheter av att vara utpekad arbetsledare, mer än vissa enstaka övningar som man gör i skolan. "Min" grupp består av lite drygt tio personer och är en riktig blandning med olika personligheter, förutsättningar, bakgrunder och intressen. Mina nya kollegor har sett till att jag fått känna mig välkommen, och har rätt så tålmodigt instruerat mig lite mer kring hur deras arbetsdagar och pågående projekt ser ut. Några har börjat dela med sig lite av sina livshistorier eller saker som har hänt i deras liv, och det är verkligen omöjligt att inte bli berörd!

Samtidigt som jag har börjat lära känna gruppen lite smått så har jag också fått försöka ta tag i de situationer som kan uppstå. Jag börjar få en bild av vilka problem som finns, och får fundera på hur de kan lösas. Som arbetsledare har jag även ett ansvar att ta upp samtal vid behov, som ibland kan vara känsliga. I vilket fall så hoppas jag verkligen att jag ska lyckas med att finnas där som ett bra och givande stöd. Att vi kommer kunna se positivt på tillvaron, trots projektets kommande avvecklingsfas och den ovisshet och oro som följer med det. Och att vi kommer få fyra månader där samtliga får chansen att höja sina självförtroenden.

I dagsläget arbetar gruppen med framförallt röjning och djuplodning. Djuplodningen går ut på att köra med skoter i ett rutmönster på en sjö, borra hål i isen och så mäta vattendjupet med hjälp av ett ekolod och föra in resultatet på en gps. Då detta görs med några års intervall så kan man se hur djupet förändras över tiden; något som kan påverkas av exempelvis jord- och skogsbruk. Rätt så nyligt blev ett gäng färdiga med ett mycket uppskattat projekt om heter "Skogen i Skolan". Dom har snickrat och fixat i ordning utomhus-klassrum och liknande i skogar belägna nära skolor. Det här projektet har gått att läsa om i alla lokaltidningar i trakten, samt i många av Norrbottens större tidningar. Röjarna ska inom kort börja med ett nytt objekt för Kommunen. Området ligger i närheten av ett villakvarter, dagis och en promenadslinga och ska därför röjas lite mer stadsanpassat. Inte med fokus på att gynna huvudstammar för att maximera virkesproduktionen. Det kan handla om att skapa vissa parkmiljöer, röja fram buskar som är kul att bygga kojor i, eller områden som fåglarna ska kunna uppskatta lite extra. Där kanske det passar att sätta upp lite fågelholkar i de större träden, som snickargruppen är proffs på att fixa.

Jag inser att det här kommer bli en spännande, inspirerande och lärorik vår för min del.  Och absolut en riktig utmaning! 

Djuplodarna var en person kort i veckan. Jag passade på att hänga med, så fick dom lära mig hur arbetet går till.