Idag har jag fyra tips till mina bloggläsare.

1. För dig som gillar sing-a-songwriter-stuk på musik, lyssna på norska Moddi. På Spotify eller youtuben.

2. Klicka på länken här och ägna några få men välspenderade minutrar åt att läsa.
Varför skulle man prata om sexuellt våld på en blogg om kreativitet

3. Se den hemmagjorda, men otroligt välgjorda filmen där det mesta kommer från Tromsöområdet. Naturporr på hög nivå! Klicka på länken och njut av allt det vackra vår moder jord har att visa oss. God adventures

4. Stå på dig. Annars gör någon annan det.

Skalhandskar

Att frysa om tassarna är ju inte så värst kul. Sitta och kolla på TV var och varannnan kväll är heller inte allt för kul, enligt mig. Jag bestämde mig för att sy ett par supervarma skalvantar i skinn och troligen en sälskinnsbeklädd ovansida för att maxa värmen. Vantarna ska gå upp långt längs armen så man kan trä dom utanför jackan och dra åt. Så ska jag sätta på en handledsrem så det bara är att tvärkasta av dom under toppfågeljakten eller ett fotoögonblick.


Att rita mönster tar vansinnigt lång tid. Då jag snubblade in på en hemsida där -allt- finns beskrivet i utförliga ritningar blev jag helt överlycklig.
Hemsidan når ni via länken här:
Friluftswebben, med tips på prylar att göra själv
Titta in på fliken "gör det själv" för en mängd mycket utförliga beskrivningar som gör det möjligt för även den som har tummen mitt i handen att pyssla lite.

Min familj var till Grekland ett par veckor under flera somrar då jag var liten. Jag älskar den underbara ögruppen Cykladerna. Sommaren 2002 bodde vi på ett "hotell" bestående av massa småhus, en bra bit bort från staden. Där hade vi stranden med fin snorkling, och ett familjärt ställe. Han som ägde stället var en trevlig norrman vid namn Kaare. På samma ställe fanns en till barnfamilj, med två tjejer och en rätt så söt kille som var något år yngre än jag. Vi var nere på stranden och snorklade och busade runt på hotellet tillsammans. Killen var grym på schack och lärde mig spela. Sedan spelade vi precis varje kväll, till Kaare stängde restaurangen. Vi börajde springa in i köket och plocka glass ur frysboxen, och hade lärt oss att det bara var att skriva upp det på ett papper och så rumsnumret ovanför. Mamma och pappa blev lagom glada...

I vilket fall, ikväll satt jag och kollade på Skavlan. Där satt en kille som jag kände igen! Det var ju han, killen från Grekland! Den söta 12-åriga killen som lärde mig spela schack en gång i tiden har ju gått och blivit världsmästare i schack! Och så var han inte 12 år längre, men fortfarande rätt så söt.
Så jo, självaste Magnus Carlsen gjorde ett tappert försök att lära mig spela schack.

Från min dagbok
7/7 2002 Söndag
...när vi ätit middag gick jag ner och spelade först chack med en liten kille (ca 12 år) som hette Magnus han var en av världens bästa han hade varit med i massa tävlingar! Sedan spelade vi massa kort spel med alla andra bla Emily, karoline, Magnus mm. Jag lade mig kl 24!!

Bilden ovan är då jag spelar en omgång shack med hans syster Emily (tror jag det var), och lilla Elsa sitter och försöker peppa sin förlorande syster...

Nåväl, lite coolt tyckte jag!

Idag målade jag en kaffebricka. Det blev en björn denna gång, första björnen jag målat. Svårt! Ramarna lät jag bli att försöka mig på. 

Nu slipper jag i vilket fall gå och spilla kaffe på golvet. 

Denna brickan är i ek och finns att köpa på Lagerhaus för den som har lite pysselsug. Leta efter en med lite kvistar om du vill ha något som är lättare att måla på, annars sugs färgen in så ojämt. Eller varför inte leka med kvistarna och använda fantasin och jobba med träets skönhet. 

Måla med ex. akrylfärg, låt torka och lacka sedan ett par lager. 

Ett tips är att skissa på papper först då brickans kanter gör att det blir ett rätt så obekvämt pennarbete.

Vad jag älskar dagar som denna! Strålande sol, lagom kallt, lite renar som betar ute i skogen och självstudier på schemat. 

Råbandsknop

Mitt första föremål tillverkat i "silversmedjan"; en lillfingersring i formen av en råbandsknop.
En råbandsknut ser kanske inte mycket ut för välden, men ju mer man sliter och drar i en denna knop destå starkare blir själva knuten. Lite som "What doesn't kill you makes you stronger". Som det faktum att få ta i och kämpa lite fysiskt eller psykist faktiskt kan göra oss till en starkare och kanske lite "bättre" person. Oavsett om man genomgår något steg eller motgång i livet, sliter med en tenta eller pressar mjölksyra med skidorna i en lång uppförsbacke.

Det var riktigt pillrigt att göra knuten så att den blev realtivt jämn och inte knöglig eller ojämn. 

Silvret är ju rätt så hårt att böja och inte bara att "tvärknyta" som ett snöre. När knuten var färdig lödde jag ihop ändan på insidan/baksidan av ringen. 

Massvis med småsteg och pyssel som ska göras, som är kul att ha lite koll på. Idag krattsade och trumlade jag ringen, det sista momentet för att få den sådär blank och fin. 

Jag har börjat med ett par nya smyckesprojekt med lite samisk inspiration. Får se hur dom artar sig!

Grönfjäll

En underbar helg, i det mest fantastiska landskapet, i en härlig stuga med underbar utsikt över Grönfjällsmassivet (bild ovan tagen från matsbordet!) och med helt underbara vänner. 

Sammanfattningsvis en riktigt bra helg!

 Jag åkte i Kittelfjälls backar för första gången. Kall, men riktigt vacker dag!

Nattpromenad/skidtur i skogen. Stjärnklart o vackert med den gnistrande snön.   

Jag och Loova ligger i snön och kollar på stjärnorna. 

 Jag och Loova tvärfor upp på fjället och sträckte på benen denna klarblåa men kalla dag, innan bilen packades och vi rullade mot stan igen.  

 Som en strålande vårdag, bara lite kallare.

 Första dagens skidtur. 

 Morgonbilder med några minuters mellanrum. Solen håller på att gå upp. 

Silversmideskurs

Silver är otroligt vackert tycker jag. Jag och mamma har gått och småpratat lite under hösten om att gå en silversmideskurs. Tillslut gjorde vi slag i saken och anmälde oss. Idag var första träffen och vi började på var sin ring. En ring involverar många olika processer, formning, lödning, slipning, tombulering osv och är därför en rätt så bra sak att börja med. Hur min första egenproducerad ring ser ut får ni se om någon vecka, då den är helt klar! Silversmide är jättekul, då det finns så otroligt mycket tekniker att variera mellan. Området är brett! På bilden till vänster här ovanför leker vi lite och smälter ner silver i en kolform. Bara smältprocessen i sig tycker jag är vacker.

Så har min enorma panik över att jag inte förstod eller lyckades lösa staistiken till ex.arbetet övergått till ett halelulja-moment. Pappa är inkörd på SAS och hjälpte mig, då jag höll på att bryta ihop totalt över Minitab. Tålmodigt svarade han på alla mina miljoner frågor och funderingar kring vad ditt o datt egentligen betyder, skillnad mellan medelvärde och minsta kvadratsumme-medelvärden osv. Slutligen fick jag med mig ett par böcker och häften som rör precis den modell jag använt. Nu ska jag finula och fundera tills jag förstått varenda variabel och krumelur. Återigen kan jag säga att det är roligt med statistik. Jag känner lugnet och har tid att sitta ner och verkligen förstå. Underbart!

En läsvärd jämförelse där skrivaren ifrågasätter hur det skulle vara att behandla ett bankrån på samma sätt som våldtäkt.

http://peterxeriksson.com/2014/01/12/hur-skulle-det-lata-om-man-behandlade-bankran-pa-samma-satt-som-valdtakt/

För visso så är det lättare att bevisa att pengarna som diskuteras i frågan borde ha befunnit sig på baken, men nu faktiskt befinner sig hos någon annan (den påstådda bankrånaren). Vid en våldtäkt är det inte alltid tvärlätt att bevisa att det över huvud taget har ägt rum någon form av sexuell handling. I övrigt en bra tankeställare.

Ponera att några personer stövlar in på banken och hotar eller skrämmer personalen så pass att dom tillslut öppnar bankvalvet och ger iväg pengarna för att få iväg rånarna och därmed även får slut på den hemska och farliga scenariot så snart som möjligt. Är det fortfarande ett bankrån eller kan man tolka det så att bankpersonalen kom på att dom nog egentligen ville ge bort pengarna?

Visst är det rätt så sjukt att sannolikheten att en kvinna här i Sverige ska bli våldtagen är betydligt större än att en man som våldtagit någon anmäls, åtalas och döms.

Exjobbsågest de lux. 2.0

Att jobba med examensarbete tycker jag är jättekul och inspirerande. Jag har trivts mycket bra med val av ämne och har lärt mig en hel del på resans gång.

Nu närmar det sig att arbetet ska vara klart. Det är bara ett problem, och det är att tolka statistiken och lägga upp en korrekt utförd regressionsmodell. Eller en, jag har massvis med olika saker jag ska testa. Jag vägrar göra något som jag sådär halvförstår och bara hoppas på att det är rätt eftersom det inte står "error". Hur ska jag kunna stå för att det är hundra procent rätt uträknat då mitt arbete publiceras om jag inte ens förstår exakt vad jag gör?

Att få tag på någon som förstår mitt försöksupplägg och kan förklara för mig hur jag bör räkna och vad jag bör tänka på har verkligen arit lättare sagt än gjort. I oktober satt jag första gångerna och kände mig totalt gråtfärdig över mintiab. Fick en tid en halv månad fram (!!) då jag skulle få hjälp med upplägg i minitab. Lånade några böcker och läste på för att fräsha upp några år gamla statistikminnen. Fick hjälp och det ledde ingenstans. Panik; är jag dum i huvudet?! Försöker förstå. Förstår ingenting.

Bokade tid på biostatistikum igen; ges ytterligare väntetid på ett par veckor. Vi inser att förra uträkningen var helt fel eftersom vi inte riktigt förstått varandra då jag förklarat mitt försöksupplägg. Istället kommer vi efter ett par timmar fram till hur jag ska räkna, då det äntligen inte står error utan pluppar upp några siffror efter ett par knapptryckningar. Kolla på P-värde. Ok. Puh, nu skulle arbetet nästan vara klart tänker jag. Bara massvis med timmar framför mintab och sedan så...trodde jag ja!

P-värdet säger mig absolut ingenting eftersom jag inte förstår vad jag räknat på och vad nollhypotesen är ställd mot. Magkänslan säger mig att det inte stämmer. Läst böcker och suttit i panik och tagit upp hela mammas kväll då hon försökt minnas och förklara. Vi kommer fram till att det inte är så jag ska räkna, eftersom dessa siffror visserligen säger något, men inte något som kan godkännas om en kunnig statistisk person granskar mitt arbete ordentligt, och verkligen inget som jag förstår och kan stå för.
Börja om. Igen, och hur?! Inlämningsdatum närmar sig med stormsteg. Allt annat som jag kan göra klart, är klart. Statistiken som bör vara det första man arbetar med är kvar till sist.

Lite, lite hjälplöst känns det just nu. Arbetet som hade kunnat vara så kul har istället bestått i att jag allt som ofta öppnar datorn, öppnar statikboken och sedan hatar mitt försöksupplägg. Efter några timmar funderar jag på om jag ska börja gråta, slita lite till och inte förstå något och känna mig som en ännu större idiot, eller undvika en gråtattack genom att skita i allt ihop och åka skidor eller springa istället
(som du kanske förstår så har jag varit ute och sprungit eller åkt skidor nästan varje dag).

Vad jag har lärt mig; redan vid upplägg av försöksplanen så ska man se till att ha klart för sig hur man ska räkna i statistikprogrammet för att utforma ett smidigt försök. Var klok och gör det så absolut lätt som möjligt. Som Euskefeurat sjunger i pessimistkonsulten "det går åt helvette i alla fall"...

Vingslag

Jag är hemma igen efter en fin och trevlig vecka i Vemdalsfjällens snölandskap.
Snön har tillslut kommit till Ytterbodaskogen, och de små fåglarna börjar söka sig till fågelbordet. Här lämnade en förmodligen ganska så mätt besökare ett fint vingslag, där till och med näbben synns.
Nu har vi säkert 70 cm mjuk pudersnö och det vräker fortfarande ner. Härligt!

Fin utsikt över solnedgången i Björnriket 

Idag var det lite sämre väder på toppen av backen, men kul ändå.
Sofia, Nathalie och Tomas var med i Valles (en snögubbe) skidtävling där alla deltagare fick en guldmedalj. På toppen av backen innan starthuset fick Nathalie (7 år) och Sofia (4 år) hälsa på Valle, och började fundera på huruvida Valle var en tjej eller kille. Jag funderade på ett lämpligt svar och tänkte vara sådär smart och könsneutral och säga att Valle nog var en "hen". Sofia och Nathalie pratar dock engelska, då dom kommer från Australien. Mitt genomtänkta svar blir således att snögubben är en höna (I think the snowman is a "hen"). Det resulterade såklart i att jag blev totalt idiotförklarad, för snögubben var minsann ingen höna ju!
Starten gick och jag följde med Sofia att rejsa ner för pisten, gå i mål och få en guldmedalj.

Otroligt vad alla växer! För fem år sedan bodde jag nere hos Anna och hennes familj på Tasmanien och hjälpte till att passa barnen, som då var små. Idag är Daniel och Martin betydligt längre än jag och dessutom så har Sofia har tillkommit.

En underbart fin dag idag!

 Mamma, Anna, Elsa och Jag. 

Äntligen!

Nightwish- Last of the wilds.

Så bra att jag vet inte vad! 

Gott nytt år

Jag har haft en underbart bra nyårshelg. Lugn och trevlig i riktigt gott sällskap. 

Havet har gått upp och vi kunde njuta av en kajaktur. Spelat (trummat) bjällerklang på stora isflak som ekade som stora plåtlådor och sett någon söt liten säl som tittade upp.

Stunder i livet då man inte kan sluta le. 

Trummar på ett isflak. 

Mobilen fångade ljudet ok. Det plåtaktiga ekot var grymmt ute på havet!