Ragnas Blogg

Idag kokade jag jättegod björkbladsdricka. Sitter ute, lyssnar på fåglarna och försöker bearbeta och smälta saker efter dagens samtal med fantastiska personer.
Man blir ju visare med åldern sägs det, och det stämmer. Jag är bara 23 år men börjar redan fundera på vilket samhälle jag lever i. Ju äldre jag blir desto mer börjar jag tappa förhoppningen om många människor. Söker stöd i mina tankar hos personer jag litar på, och då bubblar det bara upp mer hos andra om vad dom nyligen råkat ut för. Svek och lögner är tydligen en del av vår vardag.

Folk med fruktansvärd kvinnosyn, folk som ljuger och bedrar de närmaste, folk som själv inte varit annat än en stor lögn, otrogenhet och ännu mer lögner. Herre Gud, gott folk! Vad håller vi på med ute i sammhället?! Finns det någon kärleksrelation över huvud taget där man inte ljuger för varandra, eller där man inte är otrogen, där man inte behöver må dåligt och vara orolig. Där man inte systematiskt ljuger om små, små, värdelösa saker. Finns det vänskapsrelationer där man är ärlig mot varandra vad det än gäller? Där man kan vara beredd att offra mycket för att slippa gå bakom ryggen på någon. Och hallå, är det typ coolt att ligga runt med allt och alla och vara otrogen eller få folk att vara otrogna?! Eller att ljuga allt vad man kan för alla om allt möjligt. Eller att tala skit om andra för att känna sig bättre själv. Den kulturen tänker inte jag ta del av! 

Ju mer jag inser att fler och fler människor är rent utsagt helt sjuka, så uppskattar jag ju också de som står en närmast ändå mer. Jag önskar ofta att jag hade mina närmaste vänner närmare, så att jag kunde få ägna mer tid av min vardag tillsammans med dessa fantastiska personer! Återigen, ni är bäst! 

Jag tror banne mig jag ska ägna mer av min tid till feminism och kvinnlig styrka, till rättvisa, ärlighet och respekt. Jag ska inte vara en del av andras dumma lögner. Tänker inte vara en av de kvinnor som nästan sliter ihjäl mig för att ta hand om mannen som om han vore halft oförmögen (kallas också för lat och bekväm) att ta hand om sig själv, hushåll och annat. Tänker inte vara en kvinna som blir betraktad som ett liggbart objekt. Tänker inte vara den kvinna som ska vara det talande samvetet för någon annan och uppfostra en vuxen människa och säga vad som är svineri, idioti eller ok. Tänker inte gå bakom ryggen på någon för att det är lättast så. Tänker inte acceptera vad som helst för att inte riskera att förlora. 

Men att veta vad man själv vill och borde göra för val i livet är inte lätt. Logik är en sak. Känslor en annan. No guding star to guide us...

Tacka vet jag min lilla hund. Hon kan jag lita på i ur och skur. Hon är bäst och jag älskar henne över allt annat.