Inte dagsfärska direkt, men en riktigt stor nalle måste ha gått på den lilla grusvägen.
Ca 25 cm mäter detta (mätt från tårna till hälen), nästan så man tror att en isbjörn gått på vift!

Denna dagen växlades hällregn med tjocka myggmoln. Blä! Jag blev så blöt att det var lika bra att passa på att jobba in lite tid. Kall, svettig och trött kommer jag hem. Magnus tänder genast en varm brasa. Han har dammsugit, tömt diskmaskinen, hängt tvätt och ställt undan dagens läskburkar (efter att ha småplockat ihop en hel sopsäck efter honom under sommaren så vart jag less o surnade till häromdagen) = plusspoäng. ;) Till middag lyxar vi med kräftor och vitlöksbröd, som variation till det underbara renköttet. Jumsy!

Helt plötsligt så har jag nästan glömt bort att det har regnat och att jag fightats med mygg och knott hela dagen. Det blir som bara ännu mer underbart att komma hem då.

Idag fick jag glädjen att inventera en T8 på ett sånt där underbart ställe, som är så vackert att det sticker ut lite extra från all annan skog. Mitt emellan två små sjöar, långt bort från den lilla grusvägen. Hjortronen och blåbären börjar komma. Om än inte så många, men riktigt goda som en liten energikick!

En annan som varit där innan mig, och letat runt i den hårdpackade lersanden efter myror, var lilla herr nallebjörn. Fotot som jag tog med min halvkassa mobilkamera visar en antydan till vars ramen har jobbat sig fram och lämnat spår från klorna. Kul men lite björntecken!

Nu tar jag helg och far med Magnus till Fäviken Game Fair, blir spännande att se hur det är där!
Jag har gjort sånt som jag inte gjort på exakt en månad nu; nämligen förvandlats till att se ut som en tjej och inte en skogsmulle för ett tag. Duschat, tagit på min "tjejkläder" istället för mina älskade Lundhagsbyxor, sprayat håret, tagit på mig mascara, parfym, klippt luggen, vaxat benen, lackat naglarna....åh, vad det kan vara underbart och välbehövt ibland! Undra om jag till och med ska snöra på mig ett par högklackat ett tag...

Fällhorn

Fördelen med att inventera ett tallbestånd som är flitigt besökt av älgen, är att man kan hitta riktigt fint slöjdmaterial i riset. Ett riktigt fint fällhorn fick följa med mig hem idag.

I övrigt så har jag kännt mig som en seg zombie ute i fält, utan tempo alls. Irriterande, jag tål inte att känna mig seg, tung och trött!! Allt är ju så mycket roligare om man känner att fötterna spritter under en ute på hyggena. Hemma har jag bakat ett storlass bullar (en bulle o en kopp kaffe på eftermiddagen är det sista lilla som krävs för att man lätt ska fixa en 10-timmarsdag med nära konstant prommenad). Jag har även gjort pannbiffar på renkött som vi har grillat, vilket var en succe! Jordgubbarna har till fåglarnas stora glädje börjat bli mogna, och det är nu en tävling om vem som får dom först. Magnus har ägnat veckan åt att klippa gräset, vilket blir ett lyft här hemma. Ser som lite mer bebott och hemtrevligt ut. 

För ett tag sedan kände ju jag att jag börjat bli mer allergisk för katter. Magnus som absolut inte vill att jag ska komma hemsläpande med en katt kunde inte säga annat än "tack gode Gud". 

Här om dagen började Magnus få ont i nacken och kom en morgon på att det var nog bara då han satt vid datorn som det var som värst. "TACK GODE GUD!!!" säger jag vid den underbara tanken på att han kanske måste sitta liiite mindre där...önskedrömmar. Jag känner nog faktiskt inte någon annan som spenderar så mycket av sin tid vid en dator som denne man kan göra. 

Har du tänkt på att om man sitter ex. från 7-9 framför datorn på morgonen, och så avrundar kvällen med att sitta från 19-22 varje dag i ett år (vilket nog rätt så många faktiskt gör), så har man totalt suttit i 73 dygn på sin datastol och knappat på datorn, varje år! 

-Men å, vad dum du är, suckar Magnus då jag stolt presenterar min uträkning.

.

Tidig tisdagmorgon sitter jag trött i bilen på väg ut i fält för att återuppta mitt inventeringsarbete för Sveaskog.  Efter att ha kört ett par mil på asfaltsvägen viker jag av på en fin och rak grusväg, där jag tidigare alltid hållt 70 km/h utan problem. Då jag passerar ett intressant skogsområde sänker jag så farten till sakteliga 30 km/h, bara för att tvärspana på ett intressant träd som jag susat förbi ett par gånger tidigare. Bara någon halv sekund efter att jag minskat min hastighet till krypfart kastar sig en stor älgko tvärt och utan förvarning ut på vägen och hamnar bara någon meter framför bilen och springer ett tiotal metrar framför mig innan den viker av in i skogen på andra sidan vägen. Med min nyss nådda låga hastighet kunde jag bromsa för den plöttsliga överaskningen och lugnt se den trava, om än mycket nära, framför bilen. Hade jag kört i 70 från början hade jag garanterat haft den på bilen...
Jag kunde lugnt konstatera att jag hade tur dena dag. Tänk vad mycket små, små saker man gör i dagen kan göra stor skillad.

Och puckojag...det första jag tänkte på var "aah Gud, så tur att plåten inte blev knölig, att lacken repades och rutan gick sönder, för det hade blivit dyrt!" Att jag själv hade kunnat göra illa mig tänkte jag på först ett par timmar senare.

Nu far jag till fjälls ett tag och får önska alla underbara bloggläsare ett par underbara sommarveckor.

Hare bra och på återseende (då många härliga bilder kan garanteras...)!

Coolingar

 Bilder från några glada dagar i juni.

Roliga citat från dagen, där vi drev lite med varandra efter en inte alldeles för lyckad arbetsinsats.
Idag var vi två jägmästarstudenter, en skogsmästare och en erfaren arbetskarl som gått i skogen många år och haft jobbet som utbildning. Ändå lyckas vi lägga ut ett försök där vi planterar ut 3000 såddpuckar på fel hygge, som dessutom visade sig vara nysått. Då är det tillåtet att svära lite över sig själv. 

- Ibland  behövs det något speciellt. Vad är det nu det heter...Fast jajuste ja. Det får ju ni jägmästare aldrig lära er i skolan. Arbetslivserfarenhet, var det jag tänkte på...


-Huvudsaken är att man gör det slumpvis. I och för sig så är ni som fyra slumpgeneratorer allihopa, så det blir väll slumpvis fördelat även om ni tänker till. 

Idag har jag varit ledig från T1, T8 och planteringsuppföljningar och istället planterat "såddpuckar". 

Jag var med från början och la ut såddpucksförsök med Skogforsk, och får nu äran att vara med på det första försöket i större skala. Spännande att få vara med och skriva historia för svenskt skogsbruk! 

Dessutom riktigt trevligt att för en gångs skull ha folk omkring sig och få prata av sig lite. 

Hemma i Rusksele var jag i fixartaget; pysslade på med verandan några timmar. 

Nu är verandan helt avskrapad av färg (ser för närvarande superskabbigt ut), vindskivor och stupränna nedplockade, husväggarna är i stort målarbehov och gräsmattan har blivit till en vildväxande äng på minst 80 cm. Det ser helt enkelt ut som om ingen har bott här på flera år.... Kvällen slutade med att jag tog vad jag hittade -röjsågen med sågklinga- och sågade ner gräset! Blev rätt så ojämt, men på långt håll betydligt snyggare! Dessutom tittade en söt liten rosenbuske fram, med många vackra knoppar. 

Genom att visa sitt hem kärlek och omsorg, får man det mest trivsamma hem tillbaks.

Om nu diska, laga mat och städa ska vara typiska sysslor som kvinnan i hushållet förväntas sköta, och snickra, klippa gräs och hålla ordning på huset är typsika "manssysslor", så hade jag en "kvinnosysslokväll" häromdagen och en "manspysselkväll" idag. 

Gud vad jag är less på detta uppdelade samhälle som vi faktiskt, tyvärr, fortfarande lever i idag. Kan man inte bara hjälpas åt med allt, så blir det både roligare och lättare. Speciellt då man som jag, tycker det är roligt att pyssla med allt möjligt, och i slutändan riskerar vara den som också gör nästan allt. 

Nu är jag i vilket fall less på att vara själv hemma, och tycker att Magnus kan se till att komma ner från fjället och göra mig lite sällskap! 

Jag tror att jag har blivit drabbad av en allvarlig form av kramberoende...

Storfot

Mums, nubakade tekakor till frukost!

Vilken helg jag fick med Magnus! På veckorna jobbar vi och står på och hinner inte träffas så jättemycket, speciellt då Magnus är ute och kör lastbil. Vi började ju med en trevlig livsnjutarsväng till Skellefteå. Hemma i Rusksele så var vi ner en sväng och hälsade på byafolk nere vid brasan som brann vid älven.

Jag hjälpte Mangan att komma igång att lära sig grunden i word och skriva sitt första dokument någonsin, ett protokoll för ett möte. Ibland blir jag lite extra glad då han tar sig för att göra något sådant och att jag kan peppa och hjäpa honom på vägen.
Vi har börjat fixa till uteplattsen, som ska målas om och bli superfin inför de kommande varma sensommardagar då jordgubbslandet börjat ge skörd! Fram till målarburken kan öppnas återstår myyycket skrapande av gammal färg.

Spotifytipps (hittar inte på youtube) som får en glad  Maxida Märak & Downhill bluegrass band 
"The Mountain" och "East of the mountains".

Så vill jag passa på att rekomendera en blogg http://blogg.vk.se/annelikraik. Anneli kommer från Vapsten sameby. Hon skriver kanske inte så ofta, men det hon skriver är mycket klokt och jag hoppas många lyssnar och tänker till över vad hon har att säga!