torsdag 29 mars 2012

Blond...

Denna kväll började jag på ett knivskaft av en bit där jag tänkt exprimentera med årsringarna i tangentiell riktining. Biten var vältrorkad och jag kunde därmed ha med märgen, vilket är lite kul.

Så jag kör på och kommer till det att jag ska göra hål för bladet som ska in. Jag borrar och använder mitt hemmagjorda verktyg bestående av två ihoplimmade sågblad till en liten sticksåg för att såga till perfekt. Dock så tryter tålamodet då det inte riktigt blir helt bra och knivskaftet fastnar på mitten, utan att jag kommer på vars det tar i. Tillslut tar jag en liten fil och trycker in, i hopp om att kunna trycka till vad som sticker upp. Dock så fastnar filen och jag bestämmer mig för att ta hammaren och banka in den så kanske jag får loss allt. Resultat: skitfilen sitter bara ännu hårdare fast!
Snabbtänkt som jag är kör jag in en lite mindre fil från andra sidan, för att på så sätt trycka ut den andra. Även denna förbannade skitfil fastnar och nu har jag två filar från var sin sida, som sitter fast likt hullingen på ett drag som gått genom fingret. Hur göra??

Provar slå med hammaren på den mindre, i hopp om att lyckas trycka ut den större. Men jag bor ju i en liten betongbunker som ekar som tusan, så halva Nydala tycks höra mitt vrede och jag inser att jag måste avbryta. Eventuellt låta som tusan för att göra någon granne fruktansvärt sur och laddad med superstarka krafter, så denne kan i sitt vrede slita isär filarna från träbiten.

Jag säger som jag gör då jag blir riktigt, riktigt sur: Dumma, dumma, dumma fil!
Nu måste jag ut och springa någon mil känner jag...

Varför, varför, varför ska jag jämt lyckas med helt onödiga saker?!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.