Ja, en hel helg i stan finns inte på världskartan för min del. I fredags for jag hem till mamma och fina Ytterboda för lite mys med familjen. 

På kvällen satt mamma och flätade mig och studerade mitt hår "Det ser ut precis..ja, faktiskt precis som en uteliggare!". Aaahw!

Lördagen börjar inte så oväntat med att en decimeter faller till marken och vipps så får jag megalockigt hår. Nice! Elsa sminkar mig och trotts att vi två fortfarande ser ut som skönheten (Elsa) och odjuret (jag) i spegeln då vi borstar tänderna, så känner jag mig som en människa. (i bilderna ovan är dock håret fortfarande blött...)

En tur på stan och en sväng på IKSU-spa fick bli dagens projekt. Skönt och avslappnande!

___/)___

Här kommer en lite gåta:

Vem i hushållet ska jag se till att servera mat då han är hungrig (ju onyttigare maten är, destå lyckligare blir han), ta hand om, se till att han mår bra och så viktigast av allt: gosa och mysa massor med..?

..

Vänta, tänker du på mannen i hushållet nu?

..

Nej, nej..Det är jag som kommit på skämtet, så tänk om..

...

...

Men, hunden såklart!

...

 

Är det då så, att om man har en rellativ tam lapp som husdjur (aahw, vad konstigt denna funderation börjar bli nu, jag får skylla på vinet till middagen) hemma, så ska man mata honom, se till så att han mår bra och så gosa (...) massor med honom. Snurriga tankar som jag tänker avsluta nu, då jag ska ut på en mysig skogsprommenad med kvällens fantastiske herre, Milou (hund).

Jag måste bara länka denna underbara hemsida på min blogg. Superfina foton
Audun Rikardsen är fotograften.

Gravering i glas

Morgonen började med att jag våldbankade ur filarna (då grannarna förhoppningsvis gått till jobbet/universitetet) och gjorde klart resten av delarna. Pillrigt till tusen då man tar sig vatten över huvudet gällande tekniken och ska göra allt till en utmaning som man knappt lyckas med. Nu ligger skaftet limmat och jag väntar med spänning för att se resultatet. Det är för övrigt en buköppnare med riktigt vackert blad som är på g... :)

Under tiden som limmet börjar härda så provade jag gravera i en glasvas med dremmeln. Dock så insåg jag att detta ska inte exprimenteras något mer med förrän jag flyttat lååångt ut på landet igen, annar lär grannarna flyga på mig inom kort. En betongbunker är en fantastisk resonanslåda då det gäller ljud!
I vilket fall så är gravera kul och ger mersmak!

Blond...

Denna kväll började jag på ett knivskaft av en bit där jag tänkt exprimentera med årsringarna i tangentiell riktining. Biten var vältrorkad och jag kunde därmed ha med märgen, vilket är lite kul.

Så jag kör på och kommer till det att jag ska göra hål för bladet som ska in. Jag borrar och använder mitt hemmagjorda verktyg bestående av två ihoplimmade sågblad till en liten sticksåg för att såga till perfekt. Dock så tryter tålamodet då det inte riktigt blir helt bra och knivskaftet fastnar på mitten, utan att jag kommer på vars det tar i. Tillslut tar jag en liten fil och trycker in, i hopp om att kunna trycka till vad som sticker upp. Dock så fastnar filen och jag bestämmer mig för att ta hammaren och banka in den så kanske jag får loss allt. Resultat: skitfilen sitter bara ännu hårdare fast!
Snabbtänkt som jag är kör jag in en lite mindre fil från andra sidan, för att på så sätt trycka ut den andra. Även denna förbannade skitfil fastnar och nu har jag två filar från var sin sida, som sitter fast likt hullingen på ett drag som gått genom fingret. Hur göra??

Provar slå med hammaren på den mindre, i hopp om att lyckas trycka ut den större. Men jag bor ju i en liten betongbunker som ekar som tusan, så halva Nydala tycks höra mitt vrede och jag inser att jag måste avbryta. Eventuellt låta som tusan för att göra någon granne fruktansvärt sur och laddad med superstarka krafter, så denne kan i sitt vrede slita isär filarna från träbiten.

Jag säger som jag gör då jag blir riktigt, riktigt sur: Dumma, dumma, dumma fil!
Nu måste jag ut och springa någon mil känner jag...

Varför, varför, varför ska jag jämt lyckas med helt onödiga saker?!

Idag såg jag en fjärill utanför mitt fönster och blev lite lycklig och berättar för Elsa

-HAHAHAHAHAHA malar finns ju på vintern också toker!

-ägd-

I vilket fall bjuder jag på lite sommarlängtan från förra året.

Fossiler

Jag blev lite fotosugen och letade fram lite fossiler från Svalbard som jag fotade.

Ö.tv. Tredimensionell fossil av mussla

Ö.th. Snäckskal

N v och h. Tredimensionella träfossiler

Visst kan du hålla med mig om att fossiler är riktigt fascinerande, då man börjar fundera på vad det egentligen är för någonting. Speciellt träfossiler slutar jag aldrig att förundras över. Tänk att man än idag kan urskilja varje litet kärl på trädet som levde samtidigt som dinosaurierna. Till höger ser man även barken.

Norrländsk tapas

Mamma och Elsa kom på middag ikväll. I bilen på väg hit hade Elsa frågat mamma vad hon trodde de skulle få för mat.
-Ragna har ju inte varit hemma på ett tag, så det blir väll något mögligt som hon ville bli av med, hade mamma gissat.  Men, nä...jag tycker då att jag brukar försöka åstakomma något riktigt gott då dom är här hos mig.

Idag bjöd jag på "Norrländsk tapas" med tunna skivor av lättrökt torrkött, whiskygravat renkött, souvas, västerbottensostpaj, ruccola, tomat, guacamole, pepparrotsvissp och till det citron- och lingonvatten. På maten kaffe och kall citron- och kokossockerkaka (som jag blev riktigt nöjd med).
Dessutom fick mamma med sig torkat renkött hem... (bara för att jag har världens bästa pojkvänn när det gäller att göra riktigt gott lättrökt torrkött!)
Så det så...hos mig får man ingen rutten eller möglig mat!

I övrigt har jag mest arbetat på kandidatarbetet idag, vilket går frammåt i rasande fart då jag väl anstränger mig.  Fortsätter jag och Hanna så här så ligger vi riktigt bra till (Peppar, peppar. Ta i trä...) både resultat och tidsmässigt. I vilket fall så är det riktigt kul att jobba med, så det är inte så svårt att grotta ner sig i litteratur eller skrivandes på datorn och låta timmarna flyga iväg.

Nu har jag jobbat på bra hela dagen, tränat, ätit och ska snart ta kväll. Det bästa av allt...om några timmar är Magnus nere hos jag!

Jag var så nöjd över placeringen 
 av bordet som rymde både dator,
 alla rapporter  jag vill sitta och 
läsa samtidigt som jag skriver 
samt ger mig lite solljus. 
Dock så avslöjade jag för mamma
hur mycket jag ser på tv (ingenting)... 

Hejdå IKSU

Mitt IKSU-kort är uppsagt, eftesom jag är tokless på att trängas med resten av Umeås svettiga studentliga bland maskinerna och på att vara innomhus även min lediga timma. Återigen byts den gnisslande bicepscurlen och den svettiga stången för marklyft ut mot vedklyvning, snöskottning, skidåkning, löpning, skoterkörning, vadring, renjobb och annat riktigt arbete och kul göra under öppen himmel.
Bensinen är ju dessutom så vanvetet dyr nu att det nog kommer bli en del cykling till hösten, då jag kommer bo 3 mil från stan. Annars ruinerar jag mig väll helt.
Smygtäning och ett aktivt liv is the shit! :)
4000 kronor om året spar jag på att göra massa nytta istället för att lyfta skrot!

I stan

 

Vad är det för vår då det ösrenar heeela dagen i mars månad. Blä! Tur för mig att mitt humör inte är allt för väderkänsligt, utan jag trallar mest på som vanligt.
Igår var jag och Johannes ut och fodrade renarna och efter det skejtade jag hem från hagen vid Siksele till Rusksele. Blankis och utseende som "Bambi på hal is" eller skoterspår med kvalite efter en riktigt varm dag. På det lite lagom motvind hela vägen. Puh, men skönt som tusan att få 17 km till i kroppen!

Idag var Johannes och jag ut igen och fyllde upp transporten med foder och körde iväg med det till hagen. Drog ut några höbalar och flera krubbor med pellets åt hungriga renar. Ivriga som dom är kör de in hela huvudet i ensilagebalen och massor av hö fastnar i hornen. Tillslut springer det runt massor av Tina-turner inspirerade krabater i skogen. Supersöta är dom då höet sitter som ett afro-krull på huvudet. Käns sorgligt bara att se resultatet av en svår vinter. Framför allt är det magra kalvar som inte lyckas ta upp fodret utan dör av svält. Några har fått följa med hem och stå stallade och blivit omsorgsfullt matade med mossa, men de har varit för svaga och dött efter något dygn. Glädjen får man istället då de renar som klarat vintern sprallar glatt runt i hagen. På vajorna börjar magarna bli större och man kan ana att ett nytt litet liv är på väg till världen inom kort.

Hemma i värmen igen, tagit något glas vin, jag har lagat mat och ser nu på då Magnus somnat i soffan. Han är riktigt bra på att sova då han känner för det! Själv har jag varit jättetrött och en nästan vandrande zombie senaste dygnen och verkar nu har vaknat till. Myror i kroppen på en lördagskväll är jobbigt...

Dagavill som jag blivit har jag nyligen insett att jag varit här i snart en och en halv vecka, ojojoj! Vars tog tiden vägen egentligen?! På måndag måste jag defenitivt fara ner till min fantastiska betongbunker och köra lite heldagar med skolarbete igen. Tur att det är riktigt kul med kandidatarbete. Otur bara att det är destå roligare att vara ute i skogen och jobba, än sitta till sig träsmak på en stol och leka smart. Känns skrämmande att min framtid kommer utspela sig på ett dammluktande kontor 40 timmar i veckan. Naajsbajs. Hoppas på ett inspirerande jobb så motivationen hålls uppe...

Ny blogg

Min förra blogg blev tyvär full. Snyft! Den har varit och kommer förbli min dagbok som jag går tillbaks och drömmer mig tillbaks med. Jag själv är nog min flitigaste bloggbesökare, men tycker det är kul att dela med mig till andra. Genom det hoppas jag kunna sprida inspiration, glädje och tankar.

Då den gamla bloggen blev full funderade jag om jag ville lägga bloggandet på hyllan, eller skapa en ny.
Utan tvekan ville jag fortsätta. Lite ny desig men med samma innehåll: -Mitt underbara liv tillsammans med en hel del tankar och åsikter.

I vilket fall så hoppas jag att mina trogna bloggläsare hittar hit och känner sig nöjda.

Välkommen!