onsdag 5 oktober 2016

Älskade lilla prins!

 
Att få se vårat lilla barn för första gången var helt underbart. Tänk vad fantastiskt att det i en kvinnas kropp kan växa en liten människa. Jag ska då inte klaga på min kropp mer; för korta ben, lite för mycket hull... -men man glömmer bort vad kroppen faktiskt kan åstadkomma! De största underverk man kan tänka sig.
 
Jag har inte varit så nervös eller orolig inför ultraljudet, mest funderat på om det var tvillingar där i då magen var stor och jag drömt om tvillingar ett par nätter. Precis innan vi skulle gå in slog det mig -tänk om det inte ser bra ut, tänk om något avvek väldigt mycket från vad som är normalt. Väl på plats, när kvinnan som hjälpte oss smörjde in min mage med gel och placerade instrumentet på magen och det lilla barnet dök upp på skärmen försvann all oro. - Oj, vad underbart! Barnet såg så fint ut. Rörde sig massor, flaxade med händer och fötter för fullt. Vi gick igenom hela kroppen och allt såg helt normalt ut. Jag frågade om hon kunde se vad för kön det var, och när hon visade den lilla uppstickande snoppen på skärmen var det rätt så självklart att det är en liten underbar pojke som ligger i min mage. Nästa vecka går vi in i vecka 20, och är då halvvägs genom de 40 veckorna. Den 1 mars har vi som beräknat datum för förlossning, och jag kan knappt hålla mig till dess att vi har honom i våra famnar!
 
Första tiden av graviditeten var jättejobbig. Såklart enorm glädje då kroppen började kännas annorlunda rätt så snart efter ägglossningen. En förhoppning som väcktes till liv. Kanske den här gången.. Mensen dröjde en dag, två dagar -och då var jag nästan säker. Min kropp kändes inte som vanligt. På tredje dagen testade jag med stickan, och rätt så snart dök två streck upp som gav oss bevis på att jag anat rätt. Ett litet barn hade börjat växa i mig. Vårat underbara lilla barn! Några nervösa veckor följde med oro för missfall, utomhavandeskap och allt möjligt. Så kom tröttheten och illamåendet. Strax därefter, v 7 började jag kräkas. En gång om dagen, två gånger om dagen och tillslut tre gånger om dagen spritt över hela dygnet och med näst intill obefintlig förvarning från det konstanta illamåendet. Oron för missfall försvann helt från min sida, den lille där inne måste må väldigt bra om jag mår såhär illa. Jag längtade till vecka 12 då jag hoppades att det skulle ge sig. Kollade på klockan och blev glad för varenda timma den tickade framåt. Vecka 12 kräktes jag lika mycket. Längtade istället till vecka 14, som blev något bättre, men kräkningarna bestod. Vecka 17 kräktes jag för sista gången, och snart lade sig illamåendet helt. Nu njuter jag bara av att vara lagom stor om magen, må bra och vara pigg. Så otroligt lycklig över att leva med en så otroligt snäll och omtänksam blivande far, och snart få ha vårat första barn här hos oss. Så mycket kärlek i min kropp!
 

Här har vi vår lille akrobat. Huvudet till vänster, ryggraden som går ner och så benen till höger, som pekar spikrakt upp så att tårna nästan tar i pannan.

tisdag 4 oktober 2016

Borgafjäll

Jag köpte mig ju en ny systemkamera, men kör fast på att vi inte har någon dator hemma att lägga in bilderna på.. Så bättre sent än aldrig -här är lite bilder från en härlig vecka i Borgafjäll i slutet på augusti. För övrigt helt underbart att ha en systemkamera igen!




 Mamma och Jaap
 

Trappstegsforsen utanför Saxnäs.

måndag 19 september 2016

Dimma

  En dimmig morgon i skogen. Nästan magiskt vackert då solen letade sig upp.
 



fredag 16 september 2016

Morgonstund


Morgonstund har guld i mun! Vi har åkrar på ena sidan huset, och ett vackert hygge på andra sidan. Ibland ligger dimman tät däröver på morgonen, medan solen letar sig upp med varma strålar. Ibland går jag den korta lilla morgonsvängen med finnspetsen upp på kullen för att njuta lite av morgonsolen.

Jeansväska


 
En fodrad väska i kaffepåsemodell som jag gjorde i somras. Jeanstyg och läder 
 


onsdag 31 augusti 2016

Lite av skogens goda guld


Ripjakt i svag motvind (perfekt), hemgång och kantarellplockning i lätt medvind (perfekt).
Mamma har dragit bredband till stugan, vilket gör det möjligt att stanna två helger och jobba ett par dagar i veckan däremellan (med underbar utsikt över fjällvärlden). Under torsdag och fredag har jag tagit ut semester, så då hoppas vi på uppehåll och ett par trevliga dagar ute i den härliga höstluften innan jag rullar hemåt för nästan en veckas älgjakt. Lyx!

torsdag 11 augusti 2016

En försmak av hösten


Äntligen kan vi börja skörda potatis och de sötaste, godaste morötter, rödbetor, ärtor. Jordgubbar, kryddor av alla dess slag, mangold och snart purjolök. Vilken lyx att kunna gå barfota och hämta in sin mat! Så njuter jag av den fiska höstluften! Här har dessutom en del björkar fått sina blad vackert gula av björkrosten. Kanske en av de vackraste skadesvamparna i skogen som jag då vet (ja, själva svampen kanske inte är så vacker, men det höstliknande resultatet).

Så lycklig, så kär och så nu när kanske årets kanske härligaste årstid närmar sig. Det riktigt pirrar i min kropp!

onsdag 10 augusti 2016

Sommar och lite slöjd

Hejsan! Nu var det allt bra länge sedan jag skrev något här. Men jag är kvar! Anledningen är att jag har njutit av sommaren och knappt rört varken dator eller mobil (därav även väldigt få bilder från semesterns nöjen). Så har jag börjat längta efter en systemkamera (min har ju gått sönder), och börjat bli less på telefonens rätt så tråkiga kamera (dock väldigt smidig att ha i fickan).

Under sommaren har jag varit ledig rekordlänge -tre veckor. De två första veckorna har vi fixat på hemma på gården med allt från garagebygge, källarrenovering och trädgårdsland. Många projekt på gång! Semestern avslutade vi med tio dagar bland fantastiska vänner och släkt i södra Sverige, och två underbara bröllop. Väl hemma har den underbara höstluften börjat komma. Ren, fräsch, sval och klar. Sån där luft man blir helt lycklig bara av att andas in.

Istället för semesterbilder så lägger jag upp lite slöjdbilder från försommaren på saker jag gjort på beställning.

 
Ett knivbälte i herrmodell. Jag älskar de stora nitarna från Stoorstolka!
 

 
Och en gräddvit killingmössa i barnmodell till en söt liten tös i Överkalix. För att den ska passa en snabbt växande kropp så gjorde jag en liten speciallösning på baksidan av huvudet, så att det går att öka mössans storlek allt eftersom. Tanken är att den ska passa från 2 år och upp till kanske 10.  Det kluriga var bara att få till ett mönster (formen på mössan) som passar ett barnhuvud.


Min egna killingmössa har jag fodrat med riktigt varmt tyg, däremot småkliar det om man blir varm. Barnmössan fodrade jag med ett lite svalare material, men väldigt vackert och absolut klifritt.   
 

tisdag 28 juni 2016

Somarnatt

Tänk att midsommarafton, trotts dystra väderprognposer, blev helt underbar vädermässigt.  Sol, värme och lite vind. Vi var ute på Långön och njöt. Jag badade till och med i havet ett par gånger -både med och utan bastu efteråt. Så åkte jag lite vattenskidor. Det är galet kul!
 
 
 


 Middag på midsommarafton i strandnära läge :)




Springtur hemma i en väldigt varm skog
 
På söndagskvällen var det dags för årets kalvmärkning. Vi ägnade ett par timmar åt att få ihop renarna och så tog vi in dom i hagen. Linus hade ett par kalvar som vi fick märka, kul! Vi kom hem så att vi la oss i sängen 03:30. Väckarklockan ringde strax före 06 för jobb. Väl ute på E4an i morgontrafiken så tvärdog min bil. Jag kom mig precis av vägen innan det blev enkelfiligt och räcke på båda sidor. En bärgare fick komma och köra bilen till verkstad. Nu håller jag bara tummarna att prislappen på kalaset inte blir allt för stor. På kvällen for vi ut en till sväng på märkning.


 Hur söta får man bli?!

 

onsdag 15 juni 2016

Havet blåste bort

 
Nu är Loova tillbaks i träningen efter operationen i våras (sterilisering pga c-höft). Vi var ut med rullatorn på ett härligt träningspass.
 
Så blåste det ju en del förra veckan, och man kan säga att till och med havet blåste bort! Utanför stugan på Långön så bredde en jättestor sandstrand ut sig då havsytan var ordentligt låg. Nu kan man gå över till den lilla grannön, på viken som jag paddlade i för ett par veckor sedan.
 


 Till och med farledsmärket blåste bort från sin plats och spolades upp på grund.