Väggmålning

Sommaren 2011 var för mig helt underbar. Den tillbringades på Svalbard. Där fanns det massvis med svalbardsripor. Dom vita riporna var lätt brunfärgade av smältmassorna från glaciärerna, där de ofta gick att finna. Oskygga satt dom ofta och kikade på en, framför ett magiskt vackert landskap. Tacksamma objekt att fota.

En helt underbar, vacker och solig dag tog jag fotot nedan. Förutom att jag är nöjd med bilden, så innehåller den fina minnen. Något år senare gjorde jag en svart-vit tuschskiss, där jag utgick från fotot. I veckan målade jag om väggarna i mitt kök. Tapeten var fin, men hade lite fettfläckar och en del stora skruvhål på synliga ställen. Rummet fick bli vitt då det är ganska litet. Köksluckorna har lite allmogekaraktär och har en varm och vacker beige kulör. Det ljusa lädret till kökssoffan smorde jag in med läderfett, som gjorde det lite mer varmt brunrött.

Först hade jag en tanke på att köpa någon vacker tapet och bara ha en bord någon stans i rummet, men jag visste som inte riktigt var. Jag hittade en vacker tapet, som visade sig kosta 1500 kronor/rullen. Ojoj, det blev verkligen inte av något köp av den! Så är rummet rätt så mysigt, men just ovanför soffan kändes det lite sterilt. Tuschbilden dök upp på datorn och jag fick en idé. Efter att ha funderat (och samlat mod) under ett par dagar har jag nu ägnat dagen med penseln och målat dit den.

Först lite linjer med blyerts på väggen. Oj, vad svårt det var att måla så stort! Det går som inte att se hela målningen utan att gå undan några metrar. 

Sedan börjar jag måla med svart färg.

Och såhär blev det. Dessutom skruvade jag upp ett par speciallampor bakom soffan som lyser upp väggen rätt så trevligt. Rummet är vitt, men med varm belysning och lite möblemang så känns det varmt och väldigt mysigt. Jag är nöjd!

En kall och vacker dag i skogen

I veckan fick vi fick in ett gäng avverkningsanmälningar som låg precis bredvid en nyckelbiotop (skog som håller mycket höga naturvärden). Ibland kan vi se via våra olika kartsystem att det är en helt annan typ av skog, och därmed anta att den inkomna avverkningsanmälningen troligen inte håller samma naturvärdeskvalitet. Det objekt som jag besökte idag låg kant i kant med en registrerad nyckelbiotop, och jag kunde inte se någon skillnad på skogen genom kartan på kontoret. Då vi blir tveksamma beger vi oss ut i skogen och kikar lite närmre, som jag gjorde nu. Skogsstyrelsens mål är att 10 % av alla inkomna avverkningsanmälningar ska besökas innan handläggningstiden har gått ut (6 veckor). Det är rätt så få, så det gäller att lägga fokus på "rätt" objekt och prioritera innan man beger sig ut. 

Då jag klev ur bilen var det fortfarande rätt så mörkt. Termometern visade på -20 grader, och det bet om kinderna då jag började gå. Jag var ordentligt klädd med täckbyxor och pälsmössa, så jag höll värmen riktigt bra. Min tur bar upp på ett rätt så högt berg. På toppen möts jag av hällmark och små, gamla tallar. Från den kala ytan fick jag njuta av en underbar och milslång utsikt, samtidigt som solen gick upp och bjöd på en soluppgång som färgade skogen brandröd. Ljuset värmde dessutom skönt i ansiktet. 

Vilken underbar dag!

Så vackert!!

Jag fick stå ett tag och fundera på vad detta kunde vara för spår, som snurrade runt på området. Min slutliga teori är att det är en tjäder- eller orrtupp, som gått med vingarna halvt utspända och sprättat runt. "Gatan" i mitten är de vanliga spåren, och "klorna" på sidan är från vingpennorna. Någon som har en annan teori?

Mitt vinterland

Idag var jag och Loova ute på en springtur på vårat hemmaberg. Första gången i dagsljus! Det var självklart kul att se hur det egentligen ser ut vars vi springer. Utsikten var riktigt vacker, speciellt nu då det ligger snö på marken. Bra träning att springa i lössnö! 

Nästan så jag får lite julstämning. 

Självklart måste man ta igen sig lite då och då. Soffmys på kvällen med en riktigt gosig tös.

Lagt golv

Loova har fått en riktigt fin och stor hundgård, med ett stort uppvärmt rum att gå in i. I det fanns en golvmatta och under det frigolit. Superkul att leka med, tyckte mitt lilla troll. En liten ängel inne, men en riktig liten sadist i hundgården. Idag har jag lagt golv så nu kommer hon inte åt frigoliten. Och så är det betydligt lättare för matte att hålla rent där inne! 

Jag var med och lade golv hemma då jag var ca 6-7 år, och minns faktiskt lite från det. I mitt minne var jag till otrolig hjälp, men mest sannolikt så fick jag något litet småpyssel för att hålla mig ur vägen för mamma och pappa som väl gjorde i princip allt (samt höll rätt på en tokig unge). Vart jag vill komma är att jag inte kan kalla mig för en såvärst erfaren golvläggare, så det var lite spännande att börja i morse. I efterhand så inser jag att jag borde ha reglat upp ordentligt under, då mattan och den krafsade frigoliten var rätt så ojämn. Det var med andra ord svårt att få skarvarna att ligga helt ihop, och därigenom förebygga att golvet tar åt sig fukt. Nu blev det ändå hyfsat bra och jag känner mig rätt så nöjd. Golvet var billigt och det blev i alla fall en stor utseendemässig skillnad! 

Jag passar dessutom på att klämma in ett litet musiktps; Hozier- take me to church. 

Jag bjuder på en före och efter bild:

Självklart har Loova en etagevåning i sitt rum... och parkettgolv -fattas bara kristallkronan! ;)

Stockholm

I veckan har jag varit till Stockholm. Först kom min f.d. kursare Sara upp till Luleå och hämtade en liten hundvalp; en supersöt liten krabat! Väl nere i Stockholm bodde jag första natten hos min farmor och farfar. Några fler från släkten kom förbi och vi firade (far)fars dag. Till middag hade farmor ordnat med trerätters godmiddag, och vi skålade med skumpa, vin och avec efter maten. En trevlig tillställning!

Det gäng jag skulle ha möte med på måndagen hade jag bara sett på gamla foton, men inte mött i verkligheten. Jag kom lite tidigt till dit vi skulle samlas, och ett gäng med bekanta ansikten började samlas. Jag gick fram och sa hej. Dom hälsade glatt tillbaks, men ändå lite tveksamt. Konstigt att dom inte förstår vem jag är, tänkte jag och passade på att fråga ”visst är ni från Skogsstyrelsen?”. Jag möts av ett glatt skrattande och får svaret ”nej du, vi orienterar inte ens”. Nähepp.. Jag väntade vidare och snart trillade mitt ”riktiga” gäng in. Gruppen med bekanta ansikten som jag först hälsade på växte till cirka 30 personer. Det visade sig vara den Svenska olympiska kommittén och coacher (dvs massvis med gamla elitidrottsmän och kvinnor) som sammanträdde inför OS i Rio 2016. Inte konstigt att ansiktena var bekanta! Jag kände mig verkligen som en skogskonsulent på vift i storstan!

Dagarna i  huvudstaden avrundades med en tvådagars mediaträningskurs. Det var riktigt lärorikt, men samtidigt två dagar fyllda med total ångest! Han som höll i kursen var en f.d journalist och en mycket duktig retoriker. Inklämd i ett hörn, med en stark lampa och kamera riktad mot ansiktet så blev vi ordentligt pressade och intervjuade. Det var fruktansvärt! Sedan satt hela gruppen och analyserade minspel, svar och allt annat kring intervjun. Tänk dig slutklämmen på kalla fakta eller uppdrag granskning, när reportern verkligen ställer den intervjuade mot väggen. Precis så kändes det. Ingen trevlig och lugn intervju direkt! Samtidigt skönt att ha provat ”det värsta” då det inte var på riktigt, utan bara i träningssammanhang. Totalt gjorde vi tre intervjuer per person, och den sista gick betydligt bättre än de två första. I kursen gick vi igenom mycket retorik och pedagogik, som jag känner att jag kommer ha användning för även i mitt dagliga rådgivningsarbete och inte bara i kontakt med media. Riktigt lärorikt och utvecklande!

Husbilder

Jag fortsätter att pyssla på. Sovrum och vardagsrummet börjar faktiskt bli iordning. Jag lägger upp lite bilder, för den som är nyfiken.

Bordet, i homogen ek, köpte jag för en hundralapp på second hand. Underdelen är vitmålad, medan skivan fick vara som den var. Vilket kap! Skänken på den andra bilden är i lackad björk, och den fick jag av en kollega som ska flytta söderut. Den stora spegeln köpte jag (då som en supertråkig furuspegel) för flera år sedan för en billig peng på second hand.

I sovrumet så tog jag över mina föräldrars gamla sängram. Sågade bort några pinnar och målade den vit. Även väggarna i rummet fick lämna den ljusbruna färgen och bli vita. Det blev riktigt bra emot den svarta fodväggen, med riktigt läcker svart tygaktig tapet. Gardinerna, föreställande enklare ytterkanter av kvinnor, har Sofia Emanuelsson ritat och tryckt upp. Riktigt snygga!

Idag var det småkyligt ute. Det tyckte även Loova, som riktigt huttrade då hon kom in från sin gård. Så snart jag får tid ska jag fixa en bätre ingångslucka och med sluss, så jag kan starta värmen i hennes hus utan att sponsra energibolaget allt för mycket. Sedan tycker jag väll att om hon nu ska tappa litervis med hår inne om dagen, så borde hon väll få lite ny vinterpäls att växa ut!

Kall jaktmorgon

I morse var det klart och kallt. Sådär så det bildas frost på håret av utandningsluften. Jag släpper Loova och får upp älg, men det bär av in på grannmarken. Vilken skillnad det är på hennes sätt att vara i skogen efter hennes långa skallsväng för ett par veckor sedan. Så taggad redan då jaktradion och pailen sattes på laddning kvällen innan. Den trånande blicken. På väg till jaktmarken börjar hon vakna till i bilen. Tidigare har hon somnat och snarkat fram till släpp. Nu kunde hon inte sitta still. Ute i skogen så gick hon inte omkring nära mig; hon sökte ordentligt. Ibland gav hon ifrån sig ett och annat glädjeskall, kastade sig i riset och rullade omkring. Kul! Att vi dessutom fick upptag gjorde inte dagen sämre! 

Marken var frusen och visst lite skarp, för väl hemma då jag kikade på Loovas tassar så hade hon lite lätta skavsår vid sidan av trampdynorna. Blir vila och kurering i veckan!

Skönaste mössan värmde gott idag!

Lyssnar på ståndskall och väntar på att Loova ska komma tillbaks från grannmarken.