An inconvenient truth

Enligt BRÅ anmäldes år 2012 cirka 16 900 sexualbrott, varav 6500 klassades som våldtäkter. Så bara idag kommer 18 kvinnor blir tvingade till samlag eller samlagslikande gärningar helt mot sin vilja och lämna in en polisanmälan. Det är fruktansvärt mycket! Andelen utsatta personer som anmäler en våldtäkt är av förklarliga skäl mycket låg, enligt brottsrummet.se ligger mörkertalet på 80- 90 procent. Dvs. troligen utsätts upp till 32 000 kvinnor årligen för sexualbrott, och 12 300 för våldtäkter. Denna siffra motsvarar i sådana fall 34 våldtäkter om dagen, bara i Sverige! Visst kan vi lugnt säga till utsatta personer att "du är inte ensam"!? Detta vidriga fenomen är så pass vanligt att RFSU har gett ut en handbok som riktar sig till personer som råkat ut för en våldtäkt, eller som har kontakt med någon som råkat ut för detta (Våldtagen).

BRÅ presenterade nyligen siffror gällande hur många av de anmälda våldtäkterna som leder till åtal (obs. det innebär ej en fällande dom, utan att fallet prövas i rätten). På bland annat SVT går det att läsa om detta. I Sörmland leder nästan hälften av alla våldtäktsanmälningar till åtal. Oavsett om detta i sin tur leder till en fällande dom eller ej, så kan det innebära en mycket tydlig signal till gärningsmannen att hans beteende inte var okej. I hela Sverige leder nästan 21 procent av alla inkomna anmälningar till åtal. För kvinnor (och självklart även de män/pojkar) som råkat ut för en våldtäkt i Västerbotten så lönar det sig knappt att ta det fruktansvärt jobbiga steget att göra en polisanmälan. Enbart 10 procent av de inkomna anmälningarna leder till åtal. Det är kanske inte så konstigt att en del män glatt kan uttrycka att de gillar polisen och utredarna i Västerbotten. Cirka 5 procent av de anmälda fallen leder till en fällande dom (BRÅ, 2010). I Västerbotten innebär det att enbart 15 promille av alla våldtäktsmän fälls för sin vidriga gärning (förutsatt ett rimligt mörkertal på 85 procent).

Vad beror detta tydliga skillnad på? Har alla i Sörmland övervakningskameror överallt som gör att de har mycket kraftig bevisning? Har kvinnorna där kanske en go-proklamera monterad på huvudet, hela tiden (även hemma)? Eller är det så att kvinnor i Västerbotten bara tror att de blivit våldtagna, men att dom snarare blivit förhäxade eller manipulerade till att tro det? Eller sitter polisen i Västerbotten och dricker kaffe med våldtäktsmännen, som säkerligen kan vara mycket trevliga och skötsamma då det passar sig? Eller beror en skillnad på 40 procentandelar på en slump?

Jag tror att polisen (hela rättssystemet) bör ta sig en ordentlig funderare med hur de sköter ämnet, annars kommer antalet våldtäkter troligen att öka skrämmande mycket. Eller så ökar antalet våldtäkter, samtidigt som antalet anmälda våldtäkter minskar. Då kan polisen känna sig stolt med sitt arbete, eller? Sveriges rättssystem bör kunna visa att det är fel att tvinga till sig sexuella gärningar mot andras vilja, och att detta får rättsliga påföljder. Som det är i dagsläget så är det den våldtagna själv som genomlider det största straffet.

Ett läsvärt blogginlägg: Ladydahmer.nu De flesta som anklagas för våldtäkt är skyldiga Vilka är dessa personer? Lady Dahmer skriver "Man vill gärna tro att den där snälla killen man känner och tycker om aldrig skulle kunna, men faktum är att de flesta våldtäktsmän INTE är svin eller monster utan vanliga killar med vänner och familj och vanliga liv. Det är enklare att utgå från att tjejen ljuger än att killen man tror sig känna skulle kunna göra nåt vansinnigt fel. Faktum är även att de flesta killar som våldtar avskyr våldtäktsmän och tycker att det är fel att våldta. De har bara lite svårt att fatta att det de precis gjort kvalificerar sig som just detta."

Relaskopet

Silverring. 

Jätteskön att bära då den rör sig lite efter fingret. Annars kan ju bredare ringar ofta ge en liten "strypkänsla". 

Och sedan en smycke för den inbitne Jägmästaren. Jag gillar när smycken speglar ens personlighet och kanske även intressen. Smycken som är bekväma att bära och som kanske till och med är praktiska. Som multitoolet som hänger på bältet. Jajjemensan, alltid redo!

Varför inte bära med sig ett relaskop, överallt.  Detta halsband har en spalt på 1 cm och en hängrem i silver på 0.5 meter. Detta ger relaskopfaktorn 1 för att få fram grundytan i ett bestånd. 

Coolt eller nördigt; eller varför inte en cool nörd!

Jag hittade en stans med en snöflinga och bankade in den. Trumlar smycket och ger mig ut i skogen. Då börjar jag inse att det snarare är symbolen för biotopskydd, det kanske gäller själva bäraren.

Hur var det nu med bildkällan..

Det går ju bara inte att undvika att få tårar i ögonen då man lyssnar på Jon Henrik Fjällgren som var med i talang häromdagen och jojkade sin bästa väns bortgång. Så otroligt vackert, starkt och stämningsfullt! Något av de vackraste jag hört. Han har gjort en annan helt otrolig jojk till minne av händelsen på Utöya.

När jag lyssnar på videon ovan på högsta volym för ungefär 20e gången på rad så upptäcker jag en bekant bild som är omslagsbild till en video för en annan av hans låtar, och visas även en bra stund i videon. Bilden tog jag på kalvmärkning i Ältsvattnet sommaren 2012.
Jag har kontaktat Jon och bett honom att redovisa fotograf och att man frågar innan man använder någon annans bild i liknande syfte. Så känner jag mig stolt över att ha med en av mina bilder i hans underbara musikvideo! Fler bilder från denna underbart vackra natt finns på http://ragnaw.blogspot.se/2012/07/midnight-sun.html  

Youtubelänk: Renhjorden- Jon Henrik Fjällgren

Knivbälte

Häromdagen kom paketet med bältesläder från Lycksele slöjd och skinn. Lycklig! Några lugna dagar i skolan passade därmed helt perfekt! Nu har jag gjort klart detta bälte. Ett 7 cm brett herrbälte med guld- och silveröljetter samt mönstrade nitar från Stoorstalka. 

Ormens väg

Nu är mitt silverarmband klart. Från vissa vinkar ser det ut som en orm. 

Passar de dagar man vill va lite mer finklädd. 

När jag kom på iden att jag ville göra något som denna så tänkte jag att det skulle gå fort, mest bara banka lite: helt icket-tålamodskrävande. Men att få till formen var lättare sagt än gjort. Armbandet ska ligga bra mot armen så det är skönt o snyggt samtidigt som det inte trillar av eller är för svårt att få på/av. Eftersom det har en platt form så måste även den böjas så den ligger emot. Hamrar man lite på ena sidan så förändras formen över hela armbandet. Kruxigt, men kul. Jag blev ändå rätt så nöjd, tillslut.

Puckat och klart

Känslan av att trycka på "skicka" var en blandning mellan -heeelt tokigt underbart- och -nervöst- 

Mitt examensarbete är nu klart och jag har skickat det till examinator för kommentarer, granskning och betygssättning. I mitten på mars håller jag min muntliga presentation. Lite småfix med rapporten återstår säkerligen innan publicering.

I början på hösten så kändes det som om jag inte skulle lyckas. Jag kunde inte fokusera på skolarbetet, jag var fruktansvärt trött och mycket annat hände i mitt lilla liv. En dag så bestämde jag mig. Antingen så gör jag det här, eller så går det inte. Efter att jag bestämt mig för att lyckas så rullade det på bättre och bättre. Jag har fått massvis med stöd och pepp. Att finna fokus har blivit lättare och tillslut var jag helt uppslukad. Sedan dess så har arbetet gått riktigt bra, varit intressant, kul och väldigt lärorikt. Jag har dessutom haft turen att ha riktigt bra handledare och fått snabb respons och bra och konstruktiv feedback, det är guld värt! Men såklart; en del kvällar har jag haft en sådan ex.jobbs-ångest att jag velat kasta allt till papperskorgen, men även statistikbiten trillade tillslut hem i mitt lilla huvud. 

Jag känner mig nöjd, och faktiskt lite stolt, över mitt arbete.

Någon dag inom kort tänkte jag presentera lite lättläst resultat här och såklart länka till rapporten så snart den har blivit publicerad. Ikväll tänker jag däremot ta det lugnt; vila och njuta!

Någon form av förkylning av det utmattande slaget har jag lyckats dra på mig. Idag låg jag i nedbäddad hemma soffan med en stor kopp te och läste. Helt matt, hostar tills halsen gör riktigt ont och jag låter som en kracksandes kråka. Jag verkar då i all fall (peppar peppar) slippa feber, så jag är ändå tacksam. 

Jag blir så tokigt uttråkad och kommer på tusen saker att göra, reser mig upp och inser att det inte finns någon ork i kroppen. Bara att lägga sig igen och deppa. Dagens största (och enda) projekt blev att sätta fast ett svart läderband till silversmycket jag gjorde. Fina små fästen i silver på baksidan. Till det ett par matchande örhängen som jag gjorde i samma veva som halsbandet. 

Silverslöjd

En till kväll i silversmedjan och denna blev (efter mycket piller och tålamod...) klar. 

Reload

En underbar helg i Borgafjäll. Utan internet och med telefonen mycket sparsamt använd, härligt! 

Släppte allt skolarbete och alla tankar kring vardag och annat i livet. Mjuk, fin nu pudersnö i mängder. Åkte kring slalombacken och med tokspännande OS-stopp i dalstugan. 

Här kan man må bra!

Illustrerat med ett foto från Svalbard.
Behövs nog ingen mer förklaring, bilden talar rätt så bra för sig själv...

Siri Nilsen

Jag är en liten missbrukare av att lyssna på lugn musik på Spotify då jag är i tunga pluggperioder.

Siri Nilsen är en norsk musiker som har en fantastisk röst. Hennes musik är i folk-, pop- och visgenren. Rösten kan nästan mäta sig med en liten kolibris sång.

Jag länkar till fyra låtar på youtube, men rekomenderar verkligen att gå in på ex Spotify och lyssna på alla!

Stille Vann-Siri Nilsen

Alle snakker sant- Siri Nilsen

Hodet, hjertet eller magen- Siri Nilsen

Ta mig med- Siri Nilsen

The difference between who you are 

and who you want to be

Is what you do

It may not be pretty or may not become easy..

Kvällens nöje är: Biostatistiska analyser och tolkningar av LandPuck systemet...yeyy... 

 Uppdaterade örhängen.
kal. 308.  

Öronstickare i silver finns att beställa exempelvis här. Sedan är det bara att spara två avfyrade exemplar av favoritkalibern, såga av patronen, fila rent och limma (ex. epoxy).

Så här kul hade jag och Loova ute på skidspåret idag, båda två med ett stort leende!
Försöker vara modern och ta en sån där selfie på oss båda. Svett blandat med farttårar, i utförsbacke och jag ihopkurad för att Loova ska komma med i bilden.

För min del blev det en mils skejtande och stavarna lämnade vid bilen. Bra träning!
Loova var inte till så mycket draghjälp denna varma dag, däremot bidrog hon med underbart sällskap!

Ett par örhängen i silver. Rund konkav silverplatta och en platta under med kuligare form.
Jag har ett till smycke i likande tema, men med mycket mer tid och tålamod nerlagt på, som blir klart nästa gång. Har lyckats bränna av allt tre gånger utan att smälta ihop det hela till en spännande men icket önskad silverformation (har hänt en gång med dessa örhängen...). Nu återstår några timmars tombulering.

Mitt nya projekt består av banka, banka, banka och så värma då och då. 

Mycket formarbete, vilket jag tycker är kul. Vad det blir får ni se sedan!

Six brave personal stories of domestic abuse

Jag följer och ser på en del TED talks. Många av dom lärorika, intressanta och tankeväckande. En del även skrämmande.

Häromdagen lade TED ut en serie med talare som de kallar "6 Brave personal stories of domestic abuse".

Våld i hemmet, är det bara direkta slag som resulterar i blåmärken? Nej, man kan skada, styra och ta över en persons liv på så många fler sätt än rena slag.
I ett av talen går dom igenom även denna definiton:

"Abuse is physical, sexual, emotional, economic or psychological actions or threats of actions that influence another person. This includes any behaviors that frighten, intimidate, terrorize, manipulate, hurt, humiliate, blame, injure or wound someone."

Jag fastnade för Leslie Morgans tal där hon berättar om sin första "riktiga" relation, som slutade i att hon dagligen utsattes för hot och våld av den man hon var gift med. Hon besvarar bland annat den så vanliga frågan "varför lämnade du honom inte?".
Leslie uppfattar jag som en mycket stark och klok kvinna. En karriär på gång och mycket målmedveten. Ändå händer det henne. Hon trodde inte att något sådant skulle kunna hända henne och hon var heller inte medveten om tecknen och steg i "processen". Hon träffar en man som berömer henne, som lyssnar och som får henne att känna sig uppskattad för vem hon är och vad hon gör. Samtidigt berättar han om tunga saker som han råkat ut för i livet och hon blir hans stöd.
Se!!

Vi lär oss så mycker bra i skolan. Hade jag varit lärare så hade jag ägnat 16 minuter åt att visa detta klipp. Sitter du med en läsplatta så brukar inlagda Youtube-klipp trilla bort från bloggar, klicka då på länken tidigare i blogginlägget så kommer du till alla klipp. Alla starka, skrämmande och så sevärda!

Loova är nog mer kräsen än en tonårstjej då det gäller kläder. Jisses vad hon ser lidande ut då springsele och reflexer ska på. Syns ute på de mörka vägarna, det gör vi! 

Kvällens springtur var riktigt mysig. 

Jag fick en underbar kudde av Elsa i julklapp (isbjörnsunge) och sprang på resten av kuddserien på stan i veckan, så det blev ett par till. Supertjejigt, fast på mitt vis. 

Det ska vara trevligt att sitta och ta sig igenom 500 sidor kurslitteratur! Bra musik, ljus och så en intressant och lättläst kursbok om organisationsteori i företaget. Brakväll!