Superfin skare, så Loova, Milou och jag begav oss ut på en härlig och solig promenad över myrarna. På ett skoterspår så hittade jag även enormt stora tassavtryck från el monstro eller något. Jag hoppas ju på att det är spåret från någon av byns rätt så stora hundar, som tinat upp och på så sätt blivit så enorma...eller? Men större än min hand!? Samtidigt så kan dom inte ha varit där allt för länge, eftersom spåret används då och då.   Det är kanske ändå en dinosaurie som varit på promenad. 

Vad lycklig jag känner mig, min rapport om dagens rovdjursförvaltning och dess påverkan på rennäring är klar och inskickad! Massor av sidor blev det tillslut. Mycket jobb, men riktigt intressant att grotta ner sig i.
Dock så är solen där ute otroligt mer lockande än datorn, därav ett stort jubel då jag tryckte på spara för sista gången!

Loova roar sig med att ha ståndskall på den stackars katten, så vi ska nog gå ut och göra av med lite energi.

Instagram

Jag har:
1. Fattat att instagram tydligen är inne eftersom alla snackar om det...
2. Fått förklarat för mig att man lägger upp massa bilder där. Typ en bilddagbok..
3. Fattat att det är en app som man kan ladda ner.
4. Blivit peppad av Elin att ta det stora steget och ladda ner appen. 
5. Själv skaffat instragram! 

Jag känner mig extremt cool och übermodern just nu!

Nä, det är inte kul någon stans över huvud taget med tentor. Som att stå dagen innan ett marathonlopp och fundera på vad i hela friden man håller på med. Jag skulle ha tränat mer. Börjat tidigare, fokuserat på ett annat träningsprogram, ha andra skor, andra kläder, annan kostuppladdning. 

Fast nu får man ju i och för sig inte någon adrenalinkick av att skriva tentor. Att springa är för mig frihet och glädje. Att skriva tentor är instängt och dystert. Adrenalinkicken byts ut till huvudvärk, hjärnsläpp och ännu mer ångest efter.

Jag har inte haft en enda tenta på snart ett år och jag har aldrig förr tyckt att skolan har varit så givande och rolig som under just detta år.

Jag var klarvaken vid halv sex i morse och började läsa lite. Nu sitter jag som ett fån resten av dagen och försöker minnas allt jag har lärt mig sedan den 20:e januari och funderar på vad för kluriga frågor som ska sysselsätta mig imorgon. 

Magkänslan? Nja. Inte allt för bra. En del saker har jag lärt mig riktigt bra, medan en del annat har jag ingen koll alls på.

Eller så kommer någon fråga som jag har stenkoll på och jag kan skriva ett hejdundrande svar. 

Hoppas på det...

Nu bor vi hos ett trevlig par i Piparböle, precis vid kanten till den fina sjön.

Sämre kan man då ha det! :)

Jag ägnar dagen åt tentaplugg och borde-börjat-med-detta-för-länge-sedan-ångesten!

För fösta gången sedan förra våren har jag nu en tenta att plugga på. Fast nog måste jag säga att uppsatsskrivande är betydligt mer givande för just jag som person.
Efter en härlig men kort pluggpaus bestående av en prommis ut i solskenet med min lilla undrbara solstråle till hund laddas nu kaffekoppen på nytt och bokhögen repeteras igenom.

Ett kärleksbrev...

Nog blir man nyfiken då man hittar ett sånt här brev i lådan. Handskrivet, med fint papper och frankerat med vanligt frimärke, och så ett hjärta. I det ett brev skrivet på fint papper...vad kan det vara?

Nog den bästa reklamen jag fått!

Olika värda

Jag trodde inte att vargdebatten kunde bli mer förstörd och infekterad än vad den har varit hittills  eller snarare så hoppades jag det. Idag läste jag på Dala-Demokratens hemsida att en svensk hipp-hoppare gjort en (spelad, ej verklig) musikvideo, där han kör ikapp en vargjägare med en skoter ute i skogen. Dom kör ner honom och sedan torterar ihjäl honom med ett baseballträ, vartefter de poserar stolt med sitt byte och ett blodigt trä. I texten så sjunger dom bland annat att dom ska ta reda på vilka hans barn är och sedan straffa honom.

Hade dom tänkt att det här skulle gynna vargen? Jag och troligen en del andra väljer att ta större avstånd från både vargar i sig, samt de som förespråkar en vargstam i Sverige tack vare dessa extremister.

Dom påstår att det är samma sak att en människa dödar en varg, som att en människa dödas eftersom ett liv tydligen är lika mycket som ett annat. Faktum är att dom är väldigt motsägelsefulla. Förespråkar man rovdjur i Sverige, så säger man automatiskt att rovdjur är väldigt mycket mer värda än andra djur samt en stor grupp människor som påverkas starkt negativt. Eftersom rovdjur äter och dödar en stor mängd bytesdjur så borde rovdjuret i sig vara lika mycket värt som summan av alla dessa bytesdjur, eftersom man tydligen tyckte att det var moraliskt rätt att offra dessa för närvaron av denna rovdjursindivid.

Olika liv är inte lika mycket värda. Olika djurarter och individer är inte lika mycket värda och olika människor är inte lika mycket värda. Så är vårat samhälle uppbyggt och utformat idag och uttrycket "vi är lika mycket värda" är bara en vacker klyscha som tyvärr aldrig har stämt. Människan är en mästare på att värdera liv olika, utefter våra egna erfarenheter och åsikter.

Loova växer så det knakar. Häromdagen var vi på veterinären och tog en vaccinspruta, vilket hon själv inte märkte bland allt godis och spännande lukter. Jag passade även på att ställa min lilla tös på vågen; nära 10 kilo!

Idag har jag pluggat hemifrån och varit tråkigt effektiv en så solig och fin dag. Det positiva är att jag fått riktigt mycket gjort och känner mig betydligt mer lättad än i morse, även om mycket återstår.

Så måste jag dela med mig av en tung bekännelse...
Jag har blekt håret. Jag som totalvägrat all hårfärg, toning och blekning hela mitt liv. Stolt kunna säga att det är äkta och naturligt blont hår jag har. På senare år har jag dock motvilligt börjat bli mörkhårig och i veckan fick jag nog av min dassiga, tråkiga färg.

Vardagsmys

Att det är viktigt att ibland hitta på något annorlunda, liva upp vardagen och göra något lite extra då och då är jag och Magnus helt överens om. Så, då jag, Magnus och våra hundar inte riktigt hade något annat ställe att sova över på, begav vi oss ut en bit ut i skogen någon mil från Umeå för att övernatta i en liten spartansk koja utan el eller vatten. Skoj och Loova var med och busade en massa, både inne och ute hela natten lång.
Vi njöt av ljudet från den sprakande brasan och drömde oss bort till härliga vårdagar på fjällen för ett tag.
Då vi vaknade tidigt på morgonen och tittade ut genom fönstret så hade några av renarna vandrat ner på den lilla åkerplätten mellan stugan och skogen. En fin utsikt medan jag knaprade på frukostmackan!
Jättemysigt!

Idag hamnade jag av praktiska skäl i Ytterboda hemma hos min mamma, då internet och ström är en förutsättning för att plugga vid datorn hela kvällen, då nuläget i kursen kan sammanfattas i -slutklämspanik!!-. Någon timma efter mig så kommer även min syster hem. Hon ryter irriterat "va, vad gör du här!?". Arg och besviken på mig, eftersom hon bland annat var less på närvaron av mig och min lilla morgonpigga hund och hade hoppats på att få slippa mig ett tag och äta middag själv.

Nog för att det är en bra provisorisk lösning att leva som jag gör nu, men ibland kan jag sakna så vansinnigt mycket att ha ett hem. Ett ställe där jag bor på mina villkor och inte hela tiden är gäst hemma hos någon annan.

En ny och spännande hemsida om forskningsprojekt på ripor:
ripforskning.se

Sportlov i Hemavan

Morgonstund har guld i munn..

Jackie

Liten, men kaxig!

Jackie och jag tog en tur i Kobåset.

Familjens lilla snygging.

Jag måste bara rekommendera denna film "my namn is Khan".
Stark och mycket tänkvärd. Grät dock en flod då jag såg den.